Vinterhärdighet höstraps

De senaste årens gynnsamma höst och vintrar har varit till stor fördel för den svenska höstrapsodlingen med få inrapporterade fall av utvintring. Hösten/vintern 2017/2018 gav stor påfrestning och det återstår nu när tillväxten kommit igång att se hur sorterna klarat vintern.

Plantans utveckling är viktig för övervintringen

Att välutvecklade plantor har större möjlighet att klara övervintringen råder det inga tvivel om. Att plantorna som når stadie 8-8-8 (8 blad, 8 cm pålrot och 8 mm rothals) på hösten före invintring har bäst förutsättningar har länge varit ett bra riktvärde.

 

Varför är höstens utveckling så viktig?

Övervintring består av en rad stressfaktorer som plantan skall kunna stå emot för att överleva. Det gäller inte bara långa perioder av minusgrader, utan även isbränna, uttorkning och översvämning m.m. På hösten när plantan tillsynes har avstannat sker en köldacklimatisering där plantan ”vänjer sig” och förbereder sig för vinterns påfrestningar. Detta sker när temperaturen når ner till ca 5 grader och plantan lagrar då in socker som senare fungerar som frostskyddsmedel.

 

Tillvänjningsperioden har stort inflytande på alla vinterhärdighetsegenskaper. Förutom att plantan acklimatiseras så behöver höstrapsen så väl som övriga höstsådda grödor vernaliseras innan de kan påbörja stjälksträckningen.  

 

En solig höst ger förutsättningar att lagra in det viktiga sockret och klara vinterns påfrestningar. Plantornas vinterhärdighet avtar ju längre in på vintersäsongen man kommer. Det beror delvis på att plantans frostskyddsmedel (sockret) börjar ta slut men även på att plantan är färdig med sin vernalisering vilket leder till att den lättare påbörjar sin tillväxt när temperaturen höjs. En orsak till att just vinterhärdigheten visar sig under vårvintern när temperaturen pendlar mellan plusgrader på dagen och minusgrader på natten.

 

Ju fler blad en planta har desto mer socker produceras och förbättrar vinterhärdigheten. En tunn sådd med rejäla plantor av många blad samt stora rothalsar och låg tillväxtpunkt ger goda förutsättningar att klara vintern.

 

Vilka faktorer bestämmer vinterhärdigheten?

  • Plantutveckling och näringsstatus
  • Stressperiodernas styrka och varaktighet
  • God köldacklimatisering

Som tidigare nämnts så har välutvecklade plantor med 8-12 st blad, tjock rothals och låg tillväxtpunkt bäst chans att överleva. God tillgång till bor och kalium förbättrar även vinterhärdigheten.

 

Hur byggs ett rapsbestånd?

Dagens sortmaterial bygger till större del sin avkastning via sidoskott. Från varje bladveck växer sidoskotten fram vilket innebär att många blad på hösten ger förutsättningar till många sidoskott senare under plantans utveckling. Ju kraftigare plantor på hösten desto lägre kan man gå i utsädesmängd och färre plantor kan man tillåta på våren.

En sämre utveckling desto fler plantor behövs för att ge full skördepotential.

 

Hur gör man för att kontrollera om plantorna är levande?

1. Ta upp en planta. Dela den i längdriktningen. Kontrollera tillväxtpunkten. Syns en brunfärgad mjuk vävnad:

A. Får du räkna med ett dött huvudskott och förhoppningsvis ersättande sidoskott.

B. Om den brunfärgade mjukvävnaden går till roten är plantan troligtvis död.

2. Ta upp en planta och ställ i en behållare fylld med vatten. Om du efter ett tag kan observera vita rothår så kan förmodligen dessa plantor kompensera för vinterskadan.

 

Raps har en enorm kompensationsförmåga – fortsätt därför att tro på din raps!

Hur mycket vintern har påverkat beståndet är inte en fråga om lägsta temperatur utan snarare om stressperiodens styrka och varaktighet i kombination med sortens robusthet och förutsättningarna under höst-vinter-vår. Plantor med döda huvudskott men fortsatt livskraftiga rötter kommer sätta nya sidoskott.

När vintern släpper sitt grepp kommer det finns en uppsjö av rapsfält med olika status beroende på plantornas förutsättningar, ibland precis bredvid varandra. Om du beslutar dig för att köra upp ett fält fråga dig först om det verkligen har så dålig potential att det inte lönar sig att ge det en andra chans.

 

Kvävegiva på våren

Många har redan lagt 1:a givan på rapsen och i vissa områden är 2:a givan snart aktuell. Ju kraftigare plantor man hade i höstas och ju större markleveransen av kväve förväntas bli desto lägre är behovet av kväve. Efter hösten stora regnmängder förväntas markleveransen av kväve att bli lägre 2018 än vad den var under 2017. Att provklippa och väga rapsen på hösten, enligt Svensk Raps modell, ger en bra indikation på vårens kvävebehov. Ett annat alternativ är att använda de idag tillgängliga verktygen som finns, Yara N-Senor eller CropSAT, vilka båda ger bra rekommendationer om vårens kvävebehov. Eftersom vårens bestånd är av mycket stor variation är en generell rekommendation inte är att föredra. 

 

Hur bör man vikta sina givor?

Rapsen behöver kvävet tidigt i tillväxtstarten. Det är motiverat att dela givan för att minska risken av kväveförluster. 2:a givan skall vara ute före rapsen sträcker på sig. Normalt läggs totalt 150-200 kg N/ha beroende på vilken potential man anser att fältet har.

 

Lathund för hur man kan tänka när man viktar sin 1:a resp. 2:a giva. 

 

Plantans utveckling

Dålig

Normal

Överutvecklad

Tillväxt start på våren

Tidig

60:40

50:50

40:60

Sen

75:25

65:35

55:45

Källa: Rapool International

 

Det diskuteras mer och mer huruvida det är lönsamt att kompletteringsgödsla senare i plantans utvecklingsfas. Man har provat att köra ut en giva precis innan full blom och de praktiska resultaten går isär. Finns potential och behov hos plantan finns förutsättningar att denna typ av komplettering blir lönsam.

 

Vilken kväveform skall användas?

Vid en tidig vegetationsstart kan vi använda mer ammoniumkväve vilket motverkar risken för vinterskador p g a ett förstort nitratupptag. Vid en senare vegetationsstart eller vid dåligt utvecklande plantor kan man med fördel använda gödselmedel med en större andel nitratkväve för att driva på en snabbare utveckling. Svavel är ett viktigt ämne att ta hänsyn till. En grundregel är att man med vart 5:e kg kväve lägger även 1 kg svavel. Se hela tiden till att grödan har tillgång till samtliga makro- och micronäringsämnen och tänk ”Liebigs tunna”

Väderläget

Hösten 2017 var, i många områden, blöt och kall vilket medförde att många fält invintrade med starkt under utvecklade plantor. Vintern bjöd på långa perioder av

kallt väder. Bild 1 visar månadsmedeltemperaturens avvikelse (i °C) från månadens normala medeltemperatur mars 2018. I jämförelse med de senaste åren har temperaturen varit lägre. I vissa områden har det funnits ett skyddande snötäcke under dessa kalla perioder. Följ länken för att se hur snödjupet har ändrats i ditt område.

https://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/snodjup?ar=1718

 

 

Läget i Europa

Även i andra länder har rapsen haft tuffa förutsättningar. I Polen beräknas 25% av den totala höstrapsarealen ha utvintrat p g a dåligt höstutvecklade plantor, följt av en

kall och bister vinter utan snötäcke. Bild 2. Situationen blev ännu värre på vårvintern med ytterligare kallt väder och regn i den senare halvan av mars. Frusna vindar med styrka upp mot 70 km/h och temperaturer ner till -15 grader nådde Europa efter att plantorna vaknat till liv. I södra Rumänien var plantorna täckta av is. Bild 3.

 

Dessa kalla vindar har bekymrat lantbrukarna då periodens väder varierat kraftigt mellan kallt och varmt.

 

 

Status på sortförsöken

Under de senaste åren har utvintringsskadorna i de Svenska Officiella Sortförsöken vart mycket små. Nu står vi redo att undersöka statusen i årets försök och kanske får vi se lokaler som i år visar en större påfrestning än de vi sett föregående år.

 

Visst har vi sedan tidigare referenser på hur respektive sorter fungerat på utsatta lokaler i Europa men det är alltid bra med egna svenska erfarenheter.

 

Karl-Oskar Andersson

Produktspecialist

Scandinavian Seed