Scandinavian Seed

Startade 1996, vi marknadsför utsäde till svensk växtodling och är sortrepresentanter på den svenska utsädesmarknaden.
Företaget ägs av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB och har kontor i Lidköping.

Våra kunders krav och förväntningar styr vår sortportfölj av utsäde och vi lägger stor vikt vid att lyssna på marknaden för att ta fram efterfrågat sortmaterial. Till vår hjälp har vi växtförädlare från hela världen, men främst Europa. Varje år placeras nya sorter i försök för att se hur de klarar det svenska klimatet och presterar under svenska odlingsförhållande.

Det är viktigt för oss att ha en sortbredd i det svenska utsädet. Vi är en samarbetspartner för svensk växtodling och tillsammans driver vi utvecklingen framåt. Vi gör det genom att ha ett nära samarbete med både växtodlare och industri (bröd, stärkelse, foder, råfett). De upplyser oss om och testar efterfrågade sortegenskaper till just deras ändamål.

Vi står för kvalitet och är noga med att ha väl genomförda officiella sortförsök (ca 2 år) före lansering av en ny sort.”Med kvalitetsutsäde skapar vi möjligheter för svenskt lantbruk!” och bidrar till att stärka den svenska konkurrensen.


Affärsidé

Utifrån svenska odlingsförhållanden, välja ut de bästa utsädesorterna av europeiskt sortmaterial och marknadsföra det till svenska växtodling.


Hållbar utveckling

Utsäde/sorter från Scandinavian Seed står för kvalitet. Genom sortinformation på fäldagar, info-träffar, broschyrer och hemsida förmedlar vi kunskap till svenska växtodlare dagligen och vi uppskattas även av Europas växtförädlare genom att vi förmedlar kunskap till dem om sorternas odlingsförhållanden på nordligare breddgrader. Vårt mål är att Scandinavian Seed ska vara det självklara sortvalet på utsäde för såväl växtodlare som växtförädlare på den svenska marknaden och bland slutanvändarna d.v.s. kvarn, mälteri och foderindustri.

Sortiment

Vårt sortiment omfattar produktgrupperna vårkorn, havre, vårvete, vårdurumvete, vårrågvete, lin, ärter, åkerböna, majs, vårraps, vårrybs, sojaböna, höstvete, höstkorn, höstråg, rågvete, höstraps, höstrybs, OptiVall, mellangrödor och grönytefrö. Samtliga sorter är noggrant utvalda efter egenskaper som ställts av slutanvändarna.

De officiella “Sverigeförsöken” görs av oberoende försöksorganisationer (Hushållningssällskap) på försöksplatser över hela landet.

 

Utsäde för framtiden – hållbarhet och klimatförändringar

Vårt uppdrag är att finna nya utsädessorter hos europeiska förädlare och representera dem på den svenska marknaden. Detta gör vi genom sortprovning i först inofficiella försök (för att se om sorten håller utlovade egenskaper) och därefter i de officiella ”Sverigeförsöken” (blivande marknadssorter). Presterar sorterna enligt önskemål påbörjas uppförökning hos utsädesodlare och marknadsförs av oss ut mot kund.

Rådande väderskillnader mellan olika platser, länder och år gör att förädlarna provar sina sorter över flera länder i Europa. När de når vår svenska provning har sorterna redan testats under 5-8 år och utsatts för blöta/torra förhållanden, barfrost/tjocka snötäcken samt värme och kyla. Sorterna har alltså redan selekteras fram löpande efter rådande väderförhållande under provningsåren. Självklart vill de finna sorter som kan odlas i flera länder utifrån alla tänkbara väderförhållanden men de har också sorter mer anpassade till vårt svenska vinterklimat och långdagsförhållande. Därför är det viktigt att vår sortprovning sker i Sverige.

Generellt ser vi att vårgrödor är mer anpassade för den breda marknaden än höstgrödor då vintern varierar mellan olika länder. Ex. ser vi sällan att de högst avkastande höstvetesorterna i Sverige även finns i Danmark.

I Sveriges avlånga land med “flera klimatzoner” råder det stora skillnader för art- och sortmaterial mellan norra och södra Sverige. Norra Sverige, med sin midnattsol, har en mycket kortare säsong och dessutom tillväxt 24 h om dygnet, behöver ”snabba” tidiga sorter som hinner bli mogna till skörd.

 

Varmare och torrare klimat

Generellt ser vi ut att gå mot ett varmare och torrare klimat. Samtidigt finns en större variation med kraftiga skyfall (syremättade förhållande i jorden) och perioder med kallare och blåsigare väder som innebär att grödan blir mer utsatt än tidigare. ”-Inget år är det andra likt,” och våra sorter måste kunna hantera de variationer som de utsätts för. Ett år gynnas tidigt mognande, andra året senare sorter och tredje året kanske de mest vinterhärdiga eller de som har bäst gulrostresistens. Alla agronomiska egenskaper tar vi hänsyn till i provningen och styr vår selektering utifrån. Men som växtodlare bör du tänka på att en sådd av flera utsädesorter ger en ökad säkerhet och en stabilare produktion inför olika års klimatvariationer.

I OptiVall-konceptet har vi tagit fram vallblandningar anpassade till olika regioner och markförhållanden, såsom högre pH och lättare jordar. I dessa eftersträvar vi att ha två olika sorter/art för att uppnå olika växtsätt, rotsystem och kunna ge en tryggare och säkrare avkastning för vallodlarna.

Det finns ingen specifik sortprovning för att studera hur de reagerar med eller utan bevattning. Enstaka försök bevattnas vid behov men majoriteten av all odling (spannmål, trindsäd, oljeväxter och vall) sker utan bevattning och då är det viktigt att undersöka hur de tål de förhållanden som råder i praktiken.

 

Förberedelse inför kommande

Vi behöver förbereda oss för det mer extrema vädret som förväntas. Det kommer föra med sig nya utmaningar på förändrat ogräs-, svamp- och insektstryck, godkännande av produkter för att hantera dessa, marknadskrafter, forskningsresultat samt politiska vindar, vilka alla kommer att påverka vår selektering av sorter i framtiden.

Som odlare gäller det att lägga upp en helhetsstrategi, d v s att vårda den jord som grödorna ska stå i. Välj en bredare portfölj av arter och sorter med olika växtsätt så du är förberedd för både det ”ena eller andra året”. Tänk på dränering, kalkning och bevattning men också på mikrolivet som finns där för att hantera klimatvariationer och ge en högre och stabilare avkastning. Med mer mellangrödor/grön mark under året gynnas jordens mikroliv och hjälper till att lagra in mer kol (mullhaltsuppbyggnad) och kväve vilket gör marken mer förbered på förändringar ovan mark.