Odla Lupin


Allmänt om Lupinodling 

Trivs på lättare jord med ett lågt pH helst under 6,5. Det finns tre olika arter av lupin som är passande för foderproduktion. Blå- vit- gul. Blålupin odlas i Sverige och den kallas även för sötlupin eller smalbladig lupin. Smalbladig lupin är den mest rätta benämningen eftersom det även finns vitblommiga blålupiner. De gula och vita arterna har ett högre proteinvärde än de blåa men kantas av svårigheter med sjukdomar och en lång mognadstid. Men i t.ex. Portugal odlas vita arter i stor utsträckning.

Man kan sedan dela in de smalbladiga lupinerna i grenade och ogrenade sorttyper. De grenade typerna har högre avkastning, bra ogräskonkurrens men ojämn avmognad. Ogrenade har en lägre skörd, mognar jämnare och har sämre ogräskonkurrens.

Lupin fungerar även bra att samodla med grödor som vårvete, havre, vårrågvete och korn för att ta som helsäd eller till tröskning. Detta är särskilt bra vid ekologisk odling då man får bättre ogräs konkurrens jämfört mot renbestånd samt en bra kväveeffekt för stråsäd. Ett riktvärde vid samodling är ca 70 plantor/mlupin tillsammans med 50% av den normala utsädesmängden av stråsäd. Ett exempel från en odlare utanför Jönköping som samodlat för helsäd med goda resultat i ca 10 år är blandningen 100 kg lupin med 100 kg vårrågvete/ha.

Lupin angrips inte ärtrotröta som styr växtföljden hos ärtor och . Ett uppehåll av minst 5 år mellan odling av lupin på samma mark rekommenderas.

Fodervärde

Den har ett bra fodervärde genom hög proteinhalt, låg stärkelsehalt, lågt våmnedbrytbarhet (EPD) vilket ger en hög tillgänglig mängd protein för kon. Lupin har högst AAT-värde av trindsädesarterna som går att odla i Sverige.

Nya sorter har ett lägre innehåll av alkaloider. Alkaloider minskar konsumtionsförmågan och kan vid stora mängder vara giftiga. Mjölkkor kan konsumera upp till 2,5 kg lupinfrö per dag utan problem men lupin rekommenderas inte till kalvar p g a det låga innehållet av alkoloider. Fröna bör krossas eller malas grovt före utfodring. För finmald lupin ger en för snabb nedbrytning i vommen. Värme- eller syrabehandling sänker nedbryningshastigheten i vommen (EPD) och förbättrar proteinvärdet.

I praktisk odling

Bör sås på ett djup av 2-3 cm och med 12-15 cm radavstånd.

Utsädesmängden:

  • Grenad sorttyp 90-100 plant/m2
  • Ogrenad 120-140 plant/m2.

Utsädes behöver ympas för att kvävefixeringen skall fungera. Bakterierna kan leva i jorden i ca 5 år. Är självförsörjande på kväve men behöver ca 25-35 kg fosfor/ha plus 100-150 kg kalium/ha med magnesium.

Ogräs behöver ofta hanteras direkt efter sådd eller tidigt under säsong då Lupin konkurrerar dåligt med ogräset.

Tröskninger sker efter att 95% av baljorna och stjälkarna blivit  brunfärgade. Optimal vattenhalt på kärnorna är under 18%. Vid utsädesproduktion- ej skörd vid vattenhalt under 12%. Skörda inte vid extrem hetta på dagen. Bästa tidpunkt efter en het dag är på kvällen (dagg)  eller tidigt på morgonen med lite dagg.
Tröska med öppen slagsko, med 600 varv/minut.  Långsam nedtorkning till 14-15% vattenhalt. Tänk på att undvik höga fall vid trösk- och torkningsprocessen