Vilken kväveeffekt har en mellangröda?

Allt beror på blandningens innehåll. Arter bryts ner olika snabbt beroende på i vilket utvecklingsstadium de befinner sig vid nedbrukning. Jordart, jordtemperatur och markfuktighet spelar också in i hur snabbt kvävet frigörs i marken.
För att räkna ut förväntad kväveeffekt pratar man om vilken kol/kvävekvot (C/N-kvot) grödan har i samband med nedbrukning. Denna kvot avgör hur snabbt markens mikroorganismer i sin tur bryter ner växtmaterialet.

C/N-kvot

Vid en hög C/N-kvot finns ett överskott av kol i plantan som gör att frigörelsen av kvävet går långsammare. Vid en låg C/N-kvot finns ett överskott av kväve i plantan vilket medför en snabbare nedbrytning. För snabb effekt av kvävet bör C/N-kvoten vara under 15 i samband med nedbrukning. Baljväxter har en låg C/N-kvot vilket innebär att det sker en snabbare omsättning av kvävet i förhållande till t ex ogödslade gräsarter.

Vart i plantan finns kvävet?

Fördelningen av kvävet i plantan varierar mellan art och mognadsstadium. C/N-kvoten är normalt högre i rötterna än i de ovanjordiska delarna. Med undantag för rhizobiumknölarna på baljväxternas rötter, tar rotdelarna lägre tid att bryta ner. Bladen omsätts snabbare än de mer förvedade stamdelarna och bladrika arter ansamlar en större del av kvävet i det ovanjordiska materialet.

Plantans ålder påverkar förfruktsvärdet

C/N-kvoten varierar med plantans ålder där den är som lägst i ungdomsfasen, d v s då tillväxt, näringsupptag samt kvävefixeringen är som störst. I takt med att den blir äldre under blomningen minskas kvävefixeringen, den ovanjordiska tillväxten och C/N-kvoten stiger. Ju äldre planta desto högre C/N-kvot har den. Cirka 35-50 % av det totala kväveinnehållet kan frigöras de närmsta månaderna efter att en ung bladrik planta brukas ner. Om syftet är att samla kväve så är det idé att förlänga ungdomsfasen genom avslagning av grödan.

Skillnader mellan arternas C/N-kvot

Inom arterna för både gräs och baljväxter finns det skillnader i C/N-kvoten. Luddvicker och vitklöver har en lägre kvot än röd-, doft- (f d persisk-) och Alexandrinerklöver samt sötväppling. Råg har en lägre kvot än rajgräs.

Påskynda tillgängligheten ytterligare

Genom finfördelning av växtmaterialet innan nedbrytning skapas fler angreppsytor för mikroorganismerna och en snabbare frigörelse av kvävet. Omsättningen går även snabbare vid en hög marktemperatur, ökad markfukt samt på en sandjord i jämförelse med en lerjord. Snabbast går det på en jord med en redan hög andel organiskt material.

Minska risken för förluster

Om nedbrukningen sker tidigt på hösten ökar risken för förluster. Vänta hellre med nedbrukning eller så in en snabb växande fånggröda som kan samla upp det kväve som frigörs. Planera din växtföljd så att du kan dra verklig nytta av den goda kväveeffekten från din mellangröda.